VÅRDADE MILJÖER

Virtuell utställning

På 70 år har stadsbefolkningen sexdubblats.

De snabbt växande städerna och de materialflöden som krävts för att bygga dem har bearbetat markytan i allt snabbare takt de senaste hundra åren.

Städernas andel av jordens landyta är bara 3 % men deras andel av energiförbrukningen är 60–80 % och av koldioxidutsläppen 75 %.

Ungefär 40 % av den energi mänskligheten förbrukar används till byggande och till uppvärmning och nedkylning av byggnader.

Ungefär 50 % av jordens alla råvaror används till byggande.

Cirka 8 % av jordens koldioxidutsläpp kommer från tillverkning av cement och betong och samma mängd från stålindustrin.

Det är mångdubbelt mer är utsläppen från t.ex. flygtrafiken.

Urbaniseringens tillväxt väntas fortsätta.

Under kommande decennier byggs miljarder nya hem, särskilt i Asien och Afrika, där befolkningsökningen är stark.

Den yta som upptas av alla byggnader väntas globalt fördubblas under de följande 40 åren

– på vår planet byggs varenda vecka en mängd motsvarande staden Paris.

Hur kan vi uppliva de redan byggda stadsområdena i stället för att bygga nytt?  

Bild: Mika Huisman

Bild: Mika Huisman

Raitti (Main Street Project): Från bilväg till människovänlig gata

Otsvängen på campusområdet i Otnäs är ett typexempel på modernistisk trafikplanering: en stadsmiljö med bilvägar utan gator.

Bild: Mikko Raskinen

Tänk om gatan var planerad i första hand för fotgängare och med tanke på naturens mångfald?

I projektet Raitti undersöker arkitektur- och designstuderande metoder genom vilka den ogästvänliga trafikmiljön kunde göras till en mera levande gata där människor trivs.

Studerande från Service Design-programmet vid Royal College of Art i London använde användarcentrerade planeringsmetoder som kompletterade Aaltos arkitektstuderandes kompetens.

 Visualisering: Tamara Fajer

Visualisointi: Tamara Fajer

Klimatvänligt träbyggande

Byggmaterialen och träkonstruktionerna på utställningen Wood Wonders är kolneutrala, återvinningsbara och mångsidiga. På utställningen presenterades också forskningsprojekt där man förädlar träets kemiska egenskaper.

Som byggmaterial har träet fem goda egenskaper. 

Photo: Montse Zamorano Gañán

Interiörvy av Luukku-huset. Bild: Montse Zamorano Gañán

Interiörvy av Luukku-huset. Bild: Montse Zamorano Gañán

Trä lagrar kol. Luukku-huset lagrade mera kol än vad som användes för att bygga det.

Den magnifika WDC-paviljongen var gjord av trä. Bild: Tuomas Uusheimo

Den magnifika WDC-paviljongen var gjord av trä. Bild: Tuomas Uusheimo

Utom miljöaspekterna är trä också ett lyxigt, stiligt och mångsidigt byggmaterial.

Bild: Anne Kinnunen 

Bild: Anne Kinnunen 

Trä binder fukt och känns varmt. Det minskar den energi som behövs för nedkylning och uppvärmning.

Människorna har en naturlig önskan att röra vid träytor eftersom trä känns behagligt.

Pikku-Finlandia som planerats av Aaltos Wood Program är en återanvändbar evakueringslokal som används medan Finlandiahuset saneras. Illustration: Jaakko Torvinen, Elli Hirvonen och Havu Järvelä.

Pikku-Finlandia som planerats av Aaltos Wood Program är en återanvändbar evakueringslokal som används medan Finlandiahuset saneras. Illustration: Jaakko Torvinen, Elli Hirvonen och Havu Järvelä.

Pikku-Finlandia som planerats av Aaltos Wood Program är en återanvändbar evakueringslokal som används medan Finlandiahuset saneras. Illustration: Jaakko Torvinen, Elli Hirvonen och Havu Järvelä.

Trä är ett långlivat byggmaterial: träkonstruktioner kan återanvändas, repareras och återvinnas.

Heidi Turunen: gjutet trä. Bild: Eeva Suorlahti

Heidi Turunen: gjutet trä. Bild: Eeva Suorlahti

Heidi Turunen: gjutet trä. Bild: Eeva Suorlahti

Träet har också superkrafter: man hittar hela tiden nya förbluffande kemiska egenskaper hos trä, träfiber och bindemedlet lignin.

Människans och ekosystemets samexistens


Kan vi i framtiden undvika de skador som byggandet tillfogar naturens ekosystem och den kulturella mångfalden?

Kan vi hos ursprungsbefolkningarnas kulturer hitta sätt att bygga hållbarare och i större samklang med naturen?

Hur värnar vi om kulturens och lärandets mångfald, och är vi öppna för nya synpunkter i arkitektur och design?

På utställningen presenterades mera holistiska förhållningssätt till samhällsplanering: en arkitektur som återspeglar lokala särdrag och traditioner och bygger en miljö som anpassar sig till naturens förhållanden i stället för att kämpa emot dem.

Arktisk arkitektur

Turismen skapar jobb och tjänster i glesbygder, där naturen är ren och orörd. Så är fallet till exempel i Lappland. 

Travel architecture Design: Kaisa Riippi

Design: Kaisa Riippi

Design: Kaisa Riippi

Arktisk arkitektur respekterar den sårbara naturen och anpassar sig till den lokala kulturmiljön.

Arkitekturstuderande planerade projekt för hållbar turism på kursen Building Design Studio.

Byggmaterialet var huvudsakligen trä som långvarigt binder kol.

Design: Heljä Nieminen

Design: Heljä Nieminen

Design: Heljä Nieminen

Byggnadernas massa är måttlig och anpassad till Lapplands naturförhållanden och landskap.

Nature of Lapland. Image: Shutterstock
Design: Kaisa Riippi

Kulturellt medveten arkitektur

Kulturellt medveten arkitektur beaktar historiens och naturens mångfald, en hållbar utveckling och materialens cirkulation.

Kursen Interplay of Cultures som behandlar växelverkan mellan kulturer studerade den samiska kulturen i Nordeuropa.

Kursens mål var förståelse för viktiga aspekter på lokal förankring, användning av material, resurseffektivitet och utnyttjande av byggnaders naturliga åldrande i arkitekturen.

Projekten genomfördes i samverkan med Siidamuseet och företrädare för samerna.

Visualiseringar: Nathanael Larsson 

Kraftiga växlingar mellan årstiderna är kännetecknande för norra Lappland.

Studerandenas arkitektoniska lösningar anpassar sig till områdets miljö och de med årstiderna förändrade förhållandena.

Gaspard del Marmol, Matti Jänkälä och Kathleen Diémé studerade modifierbara sätt att reagera på variationerna i mängden ljus, snö, regn och vind under olika årstider.

Ida Lähdesmäki, Akileia Krohn och Nathanael Larsson kom med en idé till en belysningslösning som under den mörka vintertiden inte förorenar landskapet på samma sätt som kraftiga spotlights.

Lyktans ljus följer besökaren dit hen går. Ljuset finns bara där människorna är. Så skapas en intim stämning och objektets natur störs inte. För vuxna är lyktorna större och för barnen mindre.

Lyktkonceptet kunde utvecklas vidare i samarbete med de samiska duodji-konstnärerna för att stärka den lokala förankringen, gemenskapskänslan och identiteten.

Putretti: miljövänlig skogsgödsel från sidoströmmar

Gödsling av skogar forcerar trädens växt, vilket ökar bindningen av kol och avkastningen för skogsägarna.

Forskarna vid Aalto tillverkade av kompost och aska precisionsgödsel som innehåller alla de näringsämnen ett träd behöver – och tillverkningen av gödselmedlet kräver inte kemiska processer som belastar miljön eller brytning av mineraler.

Gödselmedlets kolavtryck är bara en tiondel av motsvarande kemiska produkts kolavtryck.

Bilder: Anne Kinnunen

Nätevenemang

LASER Talk: Adaptation and Interconnected Agencies
Talks series and interactive discussion 09.09.2021, 17:00-18:30  

NPHarvest: Resource Recovery in Action
|
Video available 13.-20.9.2021 | Q&A session with the researchers 24.9.2021 at 13.00-14.30  

Creative Resourcefulness for Sustainable Futures | Public seminar 16.9.2021, 11:00-14:00 | Workshop 23.9.2021, 11:00-14:00 

Nodus Talks: Multi-species Sustainability | Talk 16.9.2021, 16:15-17:45 

Design for government: Two cases of designing sustainability policy in Finland | Seminar 21.9.2021, 14:00 - 16:00 

Towards Net-zero Emissions in Shipping and Aviation | Panel and workshop 22.9.2021, 14:00 – 17.00 

Main street project | Talk 03.9.2021, 16.00-17.00 


Läs mer (på finska eller på engelska):

aalto.fi/acoolerplanet